Jag vet inte hur många gånger jag har stött på det, så det måste vara ett otal gånger. Denna tendens att tro att ens tyckande att någonting är fel är ett argument i sig självt. Den är överallt - från det lägsta av filosofiseminarium till det högsta av riksdagsförsamlingar. Snart sagt alla använder denna icke-argumentation - ingen går säker!
Now, det finns förstås lägen där det är ett helt rimligt argument att säga att en inte gillar något. När en frågar om en vill provsmaka en ny glass eller dylikt så är det helt okay att säga att en inte gillar just detta. När det gäller, säg, frågan om prostitution ska legaliseras eller dylikt så är det inte ett argument att en inte gillar prostitution. Det är en utgångspunkt för ens eventuella argument, men det är inte ett argument per se.
Jag hoppas ni ser skillnaden. Ni borde göra det. Jag gllar inte när folk inte gör det. -
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det finns flera fina böcker som visar hur ett principtroget socialistiskt samhälle kan utformas. David Schweickarts "After Capitalism" är en och Michael Albert och Robin Hahnels "Parecon" är en annan. Själv skulle jag föredra ett som i stora drag var baserat på Schweickarts modell med vissa inslag från Albert och Hahnels vision. F.ö. är det ju helt fel att handla på Hemköp, men helt rätt att handla på Konsum.
SvaraRaderaSedan är det ju lite knepigt om man klagar på "planekonomi" men förespråkar ett system likt dagens med ekonomiskt planerande företagsklongomerat samt planerade marknader. Schweickarts modell är marknadsvänlig btw. Visste du om att "Marknadsekonomi" och "Kapitalism" är ung. lika synonyma som "lagsport" och "laguppställning"?
Är du säker på att du skrivit till rätt inlägg? Jag gillar förvisso både kommentarer och litteraturtips, men de får gärna vara relaterade till någonting. ;)
SvaraRadera