Människor är olika

Människor är olika, men alla har vi en inre plats där vi kan finna ro även i de mest stressfyllda situationer.

Vissas finner att denna lugna inre plats är en ö i stilla havet där vågorna sakta men långsamt slår in mot stranden, och hängmattan sakta men långsamt gungar i vinden, med ljudet av någon slags stilla förberedelse för matlagning sporadiskt ljudandes från inte allt för fjärran.

Andra finner denna plats i en mörk och stormig gränd där ljudet av en episk domedagskör ackompanjerar den stillande och lugnande aktiviteten att elda upp sina plågoandar med en brutalt överdesignad eldkastare.

Som sagt, människor är olika.

Life tip

Jag använder uttrycket "life tip" väldigt många gånger i min kommunikation med folk. Det är en mem jag med berått mod stulit från Basic Instructions, och som används så här:

Life tip: ställ inte den dyra och ömtåliga tavlan i duschen och lämna vattnet rinnande nästa gång du går hemifrån.

Ett life tip är som synes ett bra råd som är så uppenbart att det blir dåligt om en ger det utan ironi. Grundformen är en pleonasm, fast med tillägget att det går att ta bort hela tipset som sådant utan att någonting går förlorat.

Det finns en släkting till detta, och det är "pro tip". Det har samma form, men tar sig uttryck i ett proffs som ger tips till någon som undrar hur någonting görs utan att för den skull vara hjälpsamt alls. Typ så här:

För att döda sista bossen, så skjut på den till den dör.

Så. Nu har ni blivit två uttryck rikare. Använd dem med omsorg!

BNP

Om ett träd faller i skogen, och det förser tio lokala myrstackar med mat i två månader var, bidrar då detta till BNP?

Om att köra eller inte köra om

Jag ska strax sätta mig i bilen för ca 24 mils bilkörning.

När jag kör bil kommer jag ikapp folk och någon gång med ganska glesa mellanrum kommer folk ikapp mig.

Understundom fattas då ett beslut att köra om.

I några fall är detta ett beslut som äger rationalitetens prägel. Om jag skulle komma ikapp en bil i början på min 24 mils bilresa som kör säg i 80 kmh och jag själv forsar på i den något mer stressad hastigheten 120 kmh. Då skulle jag spara nästan en timma av min dyrbara tid.

Men, ju mindre hastighetsskillnad, ju kortare resa och ju senare under denna det alternativa omkörningstillfället uppstår, desto mer beskärs denna tidsbesparing.

Är det dessutom inbyggda stopp längs färdvägen som till exempel rödljus så samlar det ju upp heatet så att säga.

Ändå finns det bilförare som kör om mig när jag kör olagligt fort 200 meter före ett rödljus. Man bara undrar. Tänker dom?

I all korthet, del XL

Lita aldrig på en kretensare. De är lögnare och bedragare allihopa. Det vet jag, för det sade en kretensare till mig.

Dig själv i framtiden

Vissa oroar sig för hur de kommer att minnas sig själv i framtiden. Kommer en att om fem år titta tillbaka på sig själv och tycka att en var ett rejält fån? Kommer en att läsa sina bloggposter och tycka att de är outhärdligt pinsamma? Kommer en att undra hur sjutton en kunde ha på sig de där kläderna?

Förmodligen.

Grejen är att det inte går att göra någonting åt detta. Det spelar ingen roll vad du gör - om fem år kommer du att vara fem år äldre än idag, och därmed också fem år klokare. Modet kommer kanske inte att vara klokare, men det kommer att vara modet om fem år - dvs inte det idag. Vad du än gör idag är med andra ord en del av den lärandeprocess som tar dig till där du är då, och som sådant en aning pinsamt, då det visar hur mycket du haft kvar att lära där och då. Precis så som alla dagens senaste kläder kommer att vara pinsamma om fem år.

Jag ser det mer som så att det vore ett misslyckande av kapitala mått om jag inte blickar tillbaka och tycker mig vara en smula pinsam i efterhand. Om jag blickar tillbaka och tycker att jag redan då var ett under av insikt och förståelse - hur mycket har jag då växt under den tid som gått?

Pragmatiker eller idealist

Orden pragmatiker och idealist som de används till exempel inom organisationer ses som motsatser. Jag talar nu inte om orden pragmatism och idealism i dessa begrepps filosofiska betydelse, utan det mer vardagliga användandet av dem om olika sorters handlingsstrategier.

Pragmatikern letar genomförbara lösningar på definierbara på delproblem. Idealisten brinner för att förändra allt på en gång. En tydlig motsättning eller hur?

Det innebär att man ofta ser dessa två personlighetstyper klustra sig och bygga upp en motsättning, en dragkamp kring vad som är den mest lämpliga vägen framåt. Gott så!

Men ur detta växer ibland en starkare motsättning, där man inte erkänner nyttan med varandras perspektiv. Pragmatikerna vill bli av med idealisterna och vice versa. Och häri ligger ett tankefel.

För idealister och pragmatiker behöver varandra som tuggmotstånd. I en värld styrd bara av den ena gruppen skulle det mesta gå åt helvete till slut.