Jag tycker om folk som använder argumentet att någonting är eller inte är naturligt. Det spelar ingen roll i vilket sammanhang det råkar hända; det brukar vara lika kortsiktigt varje gång. Senast det hände var när någon inte gillade det här mer abort, och motiverade sitt kategoriska ogillande genom att säga att det var - onaturligt. Bara sådär. Bara för att det inte riktigt fungerar att argumentera mot någonting bara för att en inte tycker om det och grunda det enbart i att en inte riktigt tycker om det, och någonting måste tas till för att argumentationen ska fungera.
(O)naturlighetsargumentet är ett sådant argument.
Så. För att göra en lång historia kort men något katalogartad, tänker jag härmed rada upp en hel hög med naturliga saker, ting och fenomen som många inte tänker på som naturliga, och sedan följa upp med en lista högst onaturliga saker, ting och fenomen som ses som helt naturliga.
Saker som är högst naturliga: att dö av vanliga förkylningsvirus; promenader; att enbart ha solen som tillförlitlig ljuskälla; rädsla för stora djur med tänder; smärta; dödfödda barn och/eller förälderns död pga förlossningen; cancer; att le av lycka eller gråta av sorg; sex (i alla möjliga och omöjliga former); gruppmentalitet; evolution; att ta saker på fenomenologisk basis; ormbunkar...
Saker som är högst onaturliga: globala kommunikationssystem; automobiler; organiserad religionsutövning; språk; politiska institutioner; postmodern diskursiv praxis; medicin; utbildning; mänsklig livslängd över trettio år; schlagerfestivalen; nubbe och sill; papper och penna; traditioner; avancerad arbetsfördelning; könsmönster; DDT-stimulerade malariamyggor; morgontidningar; villor; korv med bröd; bloggosfären; deodorant; ålderssegregation; rättstavning; bestick; kläder; Fingal Olsson...
Som synes så finns det en hel del naturliga moment, och lika många onaturliga. Det går dock inte att säga att vare sig den ena eller den andra kategorin är bra, dålig, mitt emellan, lite mer åt det ena än åt det andra hållet men ändå inte helt opåverkat av bäggedera och så vidare. Att någonting är (o)naturligt säger ingenting om dess status eller om dess egenskaper; det är en fullkomligt irrelevant parameter i sig självt. Att framföra eller avfärda någonting med motiveringen att det är (o)naturligt är ingenting annat än en retorisk manöver; att faktiskt tro att (o)naturligheten spelar någon som helst roll är ett tankefel.
Anledningen till att jag tycker om folk som använder detta argument är att jag lär mig saker av dem. Så som retorik. Och vem kan låta bli att tycka om folk som lär en retorik?
13.7.08
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar