Inlägg
So. Arbogabråksgrejset. Vad vi har är alltså en offentlig handling som delats ut av en medborgare till andra medborgare, i enlighet med gällande författning. En handling, i viss mån, författad av staten, och som enligt konstens alla regler är tillgänglig för alla som orkar visa tillräckligt mycket intresse att de går och frågar om den.
Så. Vad som har hänt är att en offentlig handling blivit - ännu mer offentlig.
Och, förstås, att media - som alltid - fokuserat på någon enstaka liten brutalt oviktig detalj i sammanhanget och låtit resten av världen förflyta som om vore den en trög massa av grötliknande substans som inte skulle kunna frammana någon som helst intresse hos någon alls ens om den flamberades. Och, helt och hållet, missar alla slags relevanta poänger och nyanser och annat, tja, tråkigt och vuxet.
Mycket kan sägas och har sagts om det. Vad jag vill säga och föreslå är följande: ett samarbete mellan den svenska staten och TPB.
Den svenska staten har en fruktansvärt stor samling offentliga handlingar, som i teorin ska vara tillgängliga till samtliga medborgare on demand. Utan pardon. Folket bakom TPB har erfarenhet av att samordna distribution av en fruktansvärt stor samling i praktiken offentliga handlingar, on demand. Utan pardon. Now, om vi skulle ta och kombinera dessa två faktorer -
Instant realiserad offentlighetsprincip! Bara att tillsätta kunskap, intresse och nyfikenhet och röra om!
Vad kan gå fel?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Instämmer till fullo!
SvaraRaderaEnda problemet är att den långsamma staten inte har anpassat innehållet för att verkligen vara tillgängligt on demand. Fördelen med arbågabråket är att alla plötsligt kan konstatera hur jävla mycket integritetskränkande detaljer som räknas som offentliga. Och då räknar jag inte bilderna, ty döda barn kan inte bli kränkta.
Att lägga ut skiten som torrents är steg två. Steg ett är att fixa en lag som begränsar innehållet med hänsyn till integriteten.
Min förhoppning är att folk tar till sig två saker av denna potentiellt lärorika erfarenhet.
SvaraRaderaDen ena är att gammelmedia fortfarande är kvar i en gammal värld, av årgång 1971, och därför borde betraktas med ekologisk och arkqologisk sensitivitet, dvs med samma respekt som överlevande men utrotningshotade byggnader från Länge Sedan. Det gäller att studera dem innan de för ut för gott, innan det är för sent.
Den andra är att saker och ting alltid - alltid - är mer komplicerade än första intrycket ger vid handen, och att det är bäst att inte säga allt för mycket allt för högljutt om dem innan en hunnit sätta sig in i problematiken. TPB offentliggjorde inga bilder; svenska staten, samma stat som ger oss våra pengar, vår utbildning, vår infrastruktur och vår gemensamma referensram - gjorde det. I enlighet med principer som vi, om än med några väl valda om och men, håller med om.
Det är bara att ta till sig: inget som sägs i media kan anses vara relavant, sant eller konsekvent, och det finns alltid mer att säga om saken.
Min andra förhoppning är att steg ett påbörjades i och med detta, och att saker och ting redan är i full gång. Framåt - mot den sköna nya värld som varit med oss i något tiotal år!