Obamarama

Få lär ha missat att Obama är mer inne än vanligt just idag, med installationstalet och allt som hör därtill. Många tycks däremot ha missat att vi inte längre lever på nittiotalet, att det inte är det minstaste lilla dyft nödvändigt att se saker live. På nittiotalet var det bara att finna sig i att en antingen såg saker när de sändes, live, eller inte alls. Nuförtida går det att missa att hela händelsen över huvud taget äger rum, för att sedan segla in på dintub eller hulu eller justin.tv eller någon annan stans och kolla in exakt vad det är en har missat.

Det är väldigt svårt att missa saker nuförtiden. Den enda situation ordvalet fortfarande är någorlunda passande till är sporthändelser, där utgången är osäker och spänningen ligger i att den är just osäker. Att titta på en sportsändning i efterhand när en känner till resultatet är enbart intressant om det hände någonting synnerligen spektakulärt under matchens gång; annars är 3-2.matchen mellan HOIF och Små IF en ganska, tja, intetsägande match.

Att se Obama installationstala live känns dock lite onödigt. Det är inte så att utgången är osäker, att det kanske händer någonting oväntat om ordvalet blir si snarare än så. Det är inte så att Obama bokstavligen blir halshuggen om hen råkar säga fel ord på fel plats, och att presidentposten per automatik skulle övergå till Palin eller Putin i så fall. - Det är inte heller så att USA kommer att förklaras vara en teokratisk stat under Gud och att det från och med idag är krig mellan Guds nation och resten av världen; åtminstone inte just där och just då.

Det är mer intressant snarare än akut.

Jag ser det i morgon i stället. Orka ha bråttom.