Inlägg
Jag håller på att skriva en uppgift som ska vara inlämnad i morgon. Det går inte helt bra - jag faller ner i ett tankefel jag faller ner i ganska ofta. Jag glömmer bort att det inte behöver vara bra - att det bara behöver vara, och vara inlämnat i tid.
Jag behöver således inte skriva en nydanande, originell och kreativ text. Hey - jag behöver inte ens skriva en läsvärd text. Kravet ligger på att den ska vara läsbar - inte mindre, men inte heller mer. Mindre är underkänt, mer är uppskattat men egentligen irrelevant.
Jag glömmer bort det, och får ångest över att jag inte skriver bra. Det är fruktansvärt onödigt. I alla fall i det här fallet. Så länge jag lämnar in så är jag i den gröna zonen; om jag låter bli att lämna in pga onödig ångest så är jag genast i det röda.
Inte helt optimalt.
Damn kvalitetstänkande. Ut ur mitt huvud.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så borde jag också tänka när det gäller retoriken. Jag läser trots allt inte kursen för att vara bäst, utan för att lära mig ngt. Nu när jag fått en skituppgift borde jag bara göra den istället för att fundera på hur jag ska göra den bra.
SvaraRaderaFrågan är dock hur jag ska tala om en bok utan att läsa den?
Det gäller att ha sina prioriteter straight. Som de säger. *har inte*
SvaraRaderaHellspong har råd och stöd för hur en ska hantera just sådana frågor. Btw. ;)
jaså, har du en mer specifik referens? ;)
SvaraRaderatopikläran, närmast. det går att röra sig uppåt, nedår eller i sidled när en talar om saker. boken är ett exempel på en viss sorts kategori (uppåt, till ett mer generellt plan); kapitel x innehåller aspekt a (nedåt, till det mer specifika); eller så är boken som den här andra boken som jag läste för länge sedan (sidled, rör sig bort från osäker mark till mer, ah, fast sådan).
SvaraRaderaatt satsa på att gå i sidled lyckas rätt ofta. tro't eller ej. c:
det är ju precis vad jag tänker göra! tack för referensen till studielitteraturen
SvaraRaderaboken är talande kvinnor. uppgiften är att hålla ett 1½(!) minuter långt tal baserat på denna bok. jag tänker tala om varför jag inte har läst boken. för att lyckas övertyga kamraterna (och framför allt läraren, eller vad dom nu kallas på universitet) tänker jag smyga åt sidan och prata om hur dåligt diskriminering är.
och tillslut hävda att boken är diskriminerande.
fast jag skulle nog kalla det generalisering; jag byter fokus till ett mycket större och viktigare sammanhang som alla känner till och alla håller med om. ungefär som Alan Shore i boston legal ^^ *förutsätter att du ser/har sett BL*
kan det funka?
en och en halv minut? vad för slags tidsram är det? är ni överdrivet många, så att det inte finns tid för alla att komma till tals, eller vad? q:
SvaraRaderajag tror inte riktigt det kommer att gå. om jag skulle försöka det häromkring skulle de bara dra mig i örat till Mrals rum och tvinga mig att i detalj förklara för den gode författaren exakt hur, varför, i vilken grad och på vilket sätt den är diskriminerande. jag vet inte hur ditt folk är, men jag tror du måste vara Väldigt Övertygande om de inte ska generalisera in ditt tal i kategorin 'dålig ursäkt.'
prata om Emilie Rathou i stället. det är inte lika väntat, och visar på att du faktist läst boken. ingen som INTE läst den känner till henne. *blink, blink*
jag vet inte riktigt, vi är ganska få faktiskt (24 från början, 12 just nu). jag tycker dessutom att den vanliga tidsgränsen på 2 min har varit kort. möjligen vill han att vi ska hinna diskutera litteraturen för en gångs skull.. :]
SvaraRaderamen det är inte lika kul. var är utmaningen i att berätta om en person? i synnerhet en som jag har lite svårt att relatera till? visst, jag löser uppgiften, men som sagt går jag kursen för min egen skull (här känns det verkligen som om det borde vara en antites:).
att bli kategoriskt avfärdad tänkte jag undvika genom att i narratio hålla med dem som anser det vara en dålig ursäkt. om jag lyckas bra på den punkten och gör en trovärdig slutledning så måste de ju hålla med mig.
fast inget säger att det man talar om ska vara sant.. jag skulle kunna använda någon talare ur boken som ethos-stöd samtidigt som jag försvarar att jag inte läst den..
det skulle kunna bli intressant =P
livet kommer att ge dig tusen möjligheter att utmana dig själv. att göra det i ett sammanhang som dessutom examineras känns lite överkurs. ;)
SvaraRaderahm, att utmana mig själv när jag bara möjligen riskerar ett betyg eller att göra det när jag riskerar ngt på riktigt...
SvaraRaderatiden får utvisa vad jag väljer att göra. jag vet ju inte vad som står i boken men oavsett hur jag gör så skulle jag behöva någon form av citat eller exempel på vad någon feminist (kanske emilie?) har gjort :)
jag stöttar och uppmuntrar dig vilket som. hela vägen. <:
SvaraRaderahar du något mer konkret citat eller exempel på vad emilie har gjort inom rösträtt/feminism än vad som finns på wikipedia? jag hittar nästan ingenting på the internetz.. eller snarare behöver jag nog en sammanfattning av vad hon gjorde inom det området :]
SvaraRaderawell, grejen med Emilie är att kapitlet i Talande kvinnor och två artiklar av Mral i ett par gamla tidningar är ungefär allt som finns skrivet. det är inte direkt en välkänd personlighet, om vi säger så.
SvaraRaderaehm. :/
så vad står det i boken? ;)
SvaraRaderaoch framför allt, hur uttalas hennes namn? ><
SvaraRaderadet står oroväckande lite. det står i princip samma sak som jag skrev i mitt inlägg om henom för tid sedan, om än med lite fler ord: att de stora intresseområdena var demokrati, feminism, nykterhet, pacifism och rösträtt. och att det var en mycket bestämd och patosfyllt intresse.
SvaraRaderaresten är variationer på det temat. Mral kan det här med vaghet när hen väl behöver och vill.
jag kom undan med 'ratå'. ingen ryggade tillbaka på det, iaf. c:
kort a, långt å antar jag?
SvaraRaderaså det står ingenting mer konkret om rösträttsbiten? inte en liten pytteliten rad? :)
yep. right on.
SvaraRaderabara i generella termer. jag gjorde saker lätta för mig genom att blanda in Marhall och hens medborgarskapsbegrepp, även om jag inte använde namnet som referens. de var nästan samtida och pratade nästan om samma sak, så det gick nästan bra. *ser extraordinärt oskyldig ut*
okej, då får det bli ett svepande inslag av ethos-förstärkare :)
SvaraRaderaoch tack ^^
kan jag förresten utgå ifrån att mina kursare känner till eller åtm tycker att namnet är bekant, om dom här läst boken?
de som läst kommer att nicka igenkännande och vagt minnas att det var någon före Kata Dalström; de som inte läst kommer att nicka igenkännande och hoppas att ingen ser igenom dem.
SvaraRaderasuck is the nature of these things. c: