Verklighetens skolk

Världen är en stor plats. Den innehåller en stor mängd saker - handväskor, morötter, ost, ryssar, Kuala Lumpur, dansband, furbees, lyxkryssningar, den mongoliska stäppen, Michelangelo, trådlöst internet, en världsomspännande och ömsesidigt samvariant ekonomi, Ben & Jerrys, scenskräck och, inte minst, tusentals miljoner saker till. Det skulle med andra ord ta ett tag att försöka räkna upp alla ting som finns i världen - det skulle kanske till och med ta längre tid än vad vi har till förfogande innan vi går och dör.

För att förstå världen måste vi därmed ta till vissa förenklingar och generaliseringar. Dessa tar sig ibland uttryck i form av rena kategoriseringar, så som i Linnés försök att namnge och klassificera ALLA djur och växter som finns. Genom att sätta in saker i olika kategorier så går det att generalisera att alla som är med i kategori x har egenskap y, utan att behöva säkerställa att varje individ råkar ha detta. (Mer än en gång, då.) För oss som inte direkt har tid att resa världen runt och leta upp kända och okända livsformer så finns det ett par enklare metoder att ta till - ideologier och religioner.

Dessa är till sin natur försök att göra världen begripligare. De utgår från någon slags utgångspunkt, och rullar sedan vidare därifrån. Det går nästan att lägga pussel av ideologierna - om de har utgångspunkt x, så måste y vara, och på grund av det även z. När en väl börjat så kan en rulla ut hela den ideologiska mattan, så långt en orkar. Det följer av ren nödvändighet - så fort en slår fast någonting så måste en hålla med om implikationerna av detta någonting för att vara konsekvent med sig själv.

Now, verkligheten bryr sig inte särskilt mycket om våra ideologier. Världen skolkade från ideologi- och religionslektionerna, och förstår sig inte på arvssynden, liberalernas rättigheter eller kommunisternas kamratskap. Den tittar på dessa saker och gör en världslig motsvarighet till att rycka på axlarna, och fortsätter sedan att göra så som den alltid har gjort. Verkligheten är badass.

Det allra största tankefelet vi kan göra är att utgå från att våra ideologier och religioner har någonting med verkligheten som sådan att göra. De kanske är utmärkta sätt att organisera tankarna och komma fram till någon slags klarhet om saker och ting, men det är också det enda de är - verktyg, organisationsmodeller, kartor. De är sätt för oss att orientera i tanken och bygga samband med våra medmänniskor på. De är användbara förenklingar - varken mer, mindre eller mittemellan.

Det stora problemet med dem är förstås att de utelämnar större delen av verkligheten från sina modeller. Det finns som sagt tusentals miljoners saker i världen, och modellerna lyckas på sin höjd fånga en liten liten bråkdel av dessa med någon som helst träffsäkerhet. För de av oss som är intresserade av denna lilla del av verkligheten så är de brutalt användbara, men det gäller att komma ihåg att verkligheten är större än denna. Helheten är större än delen.

Långt mycket större.