Metaallvar

Ibland undrar jag om inte varje opinionsbildande organisation måste göra åtminstone en dunderkorkad grej bara för att åtminstone ha en chans att komma in i det allmänna medvetandet. Vilket är en läskig tanke, då det antyder att medveten stupiditet belönas bättre av världen än mindre medveten men desto mer mödosam smarthet.

Månne är det en form av postmodern initiationsrit. Du har inte tillträde till de allvarligare cirklarna förrän du gjort någonting så brutalt oallvarligt att ingen kan ta dig på allvar längre.

Populärpopulism

Populistiska partier har, generellt sett, vettiga åsikter i de frågor de inte bryr sig om så mycket.

(Det säger egentligen sig själv; det är ganska rimligt att samanfatta populism med att partiet ifråga har en hård kärna, som i bästa fall är ett par frågor de bryr sig mycket om, och i värsta fall helt enkelt är imperativet "uppnå/behåll makten", och sen fyller de på med befolkningsmajoritetens åsikter i övriga frågor för att tilltala så många väljare som möjligt.)

Vad lär hända när en koalition av olika populistiska partier bildar regering, och fördelar ansvarsområden efter intresse?

KD på socialdepartementet, FP på utbildningsdepartementet.

Eller med andra ord, extremister på många maktpositioner.

Är det någon mer som tycker att det här är allmänt tragiskt?

Manual labor

Ni har förmodligen sett dem. De synnerligen uselt översatta användarmanualerna, som tycks ha outsourcats till personalchefens brorson i absolut sista stund bara för att det absolut behövde göras utan att anstränga budgeten. Och där den enda hjälp som tilldelades var en finsk-filippinsk ordbok.

De är fenomenalt roliga, så länge de inte behövs.

Om någonting är obegripligare än manualerna så är det anledningen till att de är obegripliga. Ni ser, de som läser dem är de mest engagerade användarna, och att belöna engagemang med direkt obegriplighet (utanför den postmoderna litteraturens värld) är extremt dålig PR.

När saker och ting fungerar bryr sig ingen om dem. Det är som om ett tungt laget av Vardag lägger sig likt en cementerad järnmur över det hela och förhindrar tankar från att hända. Det bara är, ungefär som gravitationen, och såvida det inte slutar fungera så tar det förmodligen några tusen år av kulturella framsteg att komma på tanken.

När saker inte fungerar, däremot, tänks det desto mer.

Mitt förslag? Förbered dig på det bästa, men dubbelkolla tre gånger att den där manualen är skriven på ett sådant sätt att du inte behöver tänka för att läsa den.

I all korthet LXXIV

Fredag: "Jag tar med lite jobb hem över helgen."
Lördag: "Idag förtjänar jag att vara ledig, jag tar det där imorgon."
Söndag kväll: "Fan, fan, fan! Varför gjorda jag inte detta i fredags?"
Måndag morgon 05:30: *beep beep beep beep*
Måndag fm: "Ha! Jag hann precis förbereda mig för mötet."

Historieskrivning

Look. Att skriva att andra världskriget inte var en helt oblodig fråga går helt enkelt inte för sig i en lärobok i ämnet.

Kasualitet är svårt

Tänker jag rätt eller fel, om jag vill testa den pedagogiska förmågan, vid urvalet av studenter som vill gå en utbildning inriktad på att höja den pedagogiska förmågan?

/signaturen undrande utbildningsminister

I all korthet LXXIII

Borde inte den här artikeln vara illustrerad?