Sömn

M'kay, här är vad som hände:

Jag somnade halv två. Vaknade elva av att väckarklockan ringde. Somnade om. Vaknade vid fem.

Wtf?

Är det så det ska fungera? Kan jag inte ens lita på att jag vaknar efter nio timmar, utan att somna om och sover i sex timmar till? Det känns som om någonting håller på att snurra till sig här. På något vis.

Det råkar inte vara någon av er som sovit i sexton timmar helt spontant någon gång på sistone?

Sannolikhet

Ibland händer det att mina tankar snubblar in på sannolikhetslära och närliggande områden. Alldeles nyligen kom jag över tanken att slumpen är blind, att tidigare utkomster i en viss given slumpmässigt avgjord situation inte har någon som helst påverkan på senare utkomster, och att sannolikheten att någonting händer är konstant från gång till gång, med tillägget att statistiken över antalet specifika utfall över tid tenderar att fördela sig i enlighet med förväntningarna.

Now, med detta som grund, skulle ni kunna peka ut tankefelet i följande fråga:

Om sannolikheten är blind för historien, är då inte sannolikheten att en omodifierad sexkantig tärning slår en sexa tio gånger i rad exakt en sjättedel, dvs precis lika stor som för tio kast som för ett?

Om du råkar sitta på en formulering som kan klargöra detta för mig, shoot. Om ni är expert på sannolikhetslära och tycker att folk är dumma i - ehm, jag menar, otursamma nog att inte förstå grunderna i ämnet, men saknar plats att ge en kortfattad men ändå sammanfattning av problematiken, shoot. Ni har min fulla uppmärksamhet, och chansen att göra livet mindre frustrerande. För alla inblandade. -

Städning och epistemologi

Det finns två sidor av livet. Den ena består i den uppsättning tankekonstruktioner och de diskursiva praktiker vi använder för att förstå och ge mening åt det; den andra i de ögonblick där verkligheten drabbar oss i ansiktet och vi tvingas inse att våra elaborativa meningar bara är ord, som inte har mer med sanningen att göra än att det är sant att de en gång formulerades.

Eller, med andra ord: det finns, å ena sidan, ett aktivt och systematiskt sökande efter Meningen; å andra sidan måste disken fortfarande diskas.

Att postulera att varje form av tänkande är en aktivitet som ständigt måste förnya sig i enlighet med gällande estetiska ideal, och blir oförståeliga sekunden då de avviker från dessa, är inte detsamma som att inse att städning är ett upprätthållande av en estetisk ordning och ett förverkligande av ett dito ideal. Det finns ett gap mellan förståelse och aktivitet, hur smidigt det än vore om det ena övergick i det andra. Att upprätthålla en estetik låter sig göras lättare än någonting som Måste göras av en anledning som aldrig riktigt klarlagts.

Så. Nu har jag skjutit upp disken tillräckligt länge; nu är det dags att trycka på 'publish' och ta estetiken i hornen och sätta igång.

Liebe in der luft

Helt oväntat blev jag utmanad av Andreas att lägga upp en dintubvideo om kärlek. Vanligtvis brukar jag sky utmaningar som pesten, men eftersom det är torsdag så spelar jag med. Så, here goes:





Stor kärlek, inte sant?

Dagens tankefel

Njeeeeh, jag gör det i morgon i stället.

Nästa kund

Finns det någonting som är mer irriterande än en någon som glömmer att lägga ut en sån däringa 'nästa kund'-sak efter sina varor på de löpande banden i den lokala småaffären?

Svaret är ja, och är identiskt med mitt svar på detta fenomen: att helt okynnes råka placera någonting smådyrt men ändå nyttigt på fel sida av den lilla avgränsaren när en placerar den på bandet.

Det är dumt, det är barnsligt, men det är samtidigt väldigt skyll dig själv för personen framför; avgränsarnas existens är berättigad genom att de fyller funktionen att skilja mina varor från dina, och om du inte använder dem så är det inte helt konstigt att differentieringen mellan mina varor och dina inte riktigt fungerar som den ska. Det ligger i sakens natur, så att säga.

Det talas mycket om mänskliga rättigheter. Jag vill hävda att det är en mänsklig skyldighet att lära sig använda avgränsarsaken på korrekt sätt.

Vem håller inte med om det?

Bleg 2

En bleg är, i all korthet, en fusion av orden blog och beg, och denoterar att författaren vill ha läsarkretsens respons på ett speciellt något.

Just den här gången handlar det om podcasts. Jag har sakta men långsamt gnagt mig igenom mina favoriters arkiv, och har rent generellt slut på saker att maratonlyssna till. Så, om ni råkar sitta på en eller tre podcasts som ni aldrig riktigt kunna rekommendera för någon på grund av att folk inte pratar om podcasts särskilt ofta - här är er chans. (Om ni sitter på ett par som ni faktiskt lyckats rekommendera till folk, så går de bra de med, här diskrimineras ingen.)

Jag är tacksam för alla förslag.