12.10.08

Barnvagnar

Barnvagnar är en av världens mest komplicerande uppfinningar. Förvisso ger de ungen en relativt homogen miljö att sova i, men de ger samtidigt också en hel del problem för de föräldrar eller anhöriga som måste hantera åbäket (vagnen, alltså, inte ungen) ute i fält. De tar, till att börja med, en hel del plats, vilket märks när de tas med på bussar, tunnelbanevagnar eller rulltrappor; det räcker med en av dem, och sedan är all vidare diskussion om framkomlighet ur världen.

De är, dessutom, relativt tunga. Inte på samma vis som koncentrerat bly, men väl tunga nog för att vara irriterande. Tunga nog att göra sig förtjänta av epitetet åbäke.

Men de är inte bara stora och tunga. De är dyra också. Löjligt dyra. Vissa av dem kostar mer än jag betalar i hyra på ett genomsnittligt kvartal, vilket säger en hel del.

Stora, tunga, dyra. Och, här kommer det värsta: onödiga. Det finns ytterst funktionella alternativ, som är mindre, lättare, billigare och på alla sätt och vis smidigare. Det går, till exempel, att ha ungen i en liten korg. Helst då en sådan som tar upp mindre plats än två kubikmeter, kan bäras i ena handen och innehåller en styck mysig filt att gosa in sig i.

Now. Allt som är stort, tungt, dyrt och onödigt faller in under kategorin tankefel, såvida de inte är snygga. Eftersom barnvagnar är onda och måste dö, så är de inte snygga. De är i vägen, dock, och än mer, helt valfria. Ingen tvingar en att skaffa en sådan, och om en gör det så är det på helt eget bevåg. De hade kunnat göra någonting annat, men gjorde det inte. De hade kunnat avstå, men nej.

Vad jag vill komma till är, i all enkel korthet, detta: människor som har barnvagn får skylla sig själva, förtjänar ingen som helst hjälp alls från något som helst håll alls och har själva dragit på sig den börda som barnvagnen innebär. Ungen föds inte med den, kan fraktas omkring utan den och behöver den inte ens om den får tusen år på sig att behöva saker. Människor som kämpar med barnvagnar i sin vardag har dömt sig själva till sitt kämpande, och förtjänar att få sitta av hela sitt straff. Utan pardon.

Och därför vägrar jag, kategoriskt, att hjälpa folk med barnvagnar. Varhelst, närhelst och hursomhelst.

2 kommentarer:

  1. Fan vad ballt. Nu har jag läst en bunt av dina (himla bra)inlägg, och jag kan inte lista ut om du är en han eller en hon.
    Nej, berätta inte! (håller för ögonen)

    SvaraRadera
  2. Jo, du ser, jag är en *radiobrus*, men jag funderar på att byta till *störning i mottagningen*. Vad sägs? <:

    SvaraRadera